" Den man älskar mest han dör"

Min häst har hjälpt mig genom mycket hur konstigt det än låter, hon lyssnar alltid när man pratar med henne! Jag har haft en skitjobbig uppväxt som har tyngt mig hela livet och som tynger mig än idag men jag har lärt mig hantera det bättre. Även om jag är superkänslig så lyckas jag alltid på något sätt komma över det, som blondinbella säger det är okej att gråta oavsett om du är kille eller tjej! När jag bodde hos pappa kom jag in i en sådan period där jag började med självdestruktivt beteende, jag var bara trött och gråtfärdig hela tiden. Jag brukade gå och lägga mig vid 20.00 på kvällen för att vakna om och om igen. Tillslut klarade jag inte mer, jag trodde jag kunde komma ur det själv men en dag gick jag till sköterskan och berättade allt. Jag blev skickad till BUP där gav dem mig endast sömdtabletter och jag blev besviken över att jag fick tabletter som hjälp, dessutom var det ren skit. 

Jag började strunta i hästarna och pappa fick nog, han sa att om jag inte skärpte mig och började ägna tid skulle han sälja dem. Och jag tror att det var ett bra "hot" för hästarna har varit som en hjälp istället för tröga människor som säger att dem förstår och sömntabletter. 

Ni människor säger att ni förstår, men det gör ni inte... 


Fast det gör hon♥




Ha det så fint nu allihopa!