" Den man älskar mest han dör"

Idag är det 2 veckor sedan min älskade morfar begravdes, jag kan inte förklara min smärta och hur jag känner. Jag sitter här med en klump i halsen när jag skriver. Vet inte riktigt vad jag ska säga, eftersom min morfar blev mördad, ja det låter otroligt men han blev mördad och rättvisa skippades.

Det var jobbigt att höra att han hade dött men 10.000000 gånger värre att höra varför, hur och vem som gjorde det. Vi har som tradition att den döde ligger hemma i sin kista (öppen) så folk kan komma och ta förväl. När jag fick se honom hade han bruten näsa och blåmärken överallt, det var hemskt. Jag kunde inte sluta gråta när jag satt jämte hans kista.

Idag är det två veckor sedan jag fick tvingas ut ur kapellet där min morfar låg innan dem begravde honom, två veckor sedan mer folk än jag kan komma ihåg såg mig gråta i min brors famn, två veckor sedan jag var tvungen att säga farväl till MIN morfar, två veckor sedan jag slängde ner en röd ros i graven, två veckor sedan min mammas värld rasade samman. Jag kan fortsätta i evigheter men jag klarar inte det, det gör för ont i mig.

♥"Den man älskar mest han dör"♥

Morfar, hör du hur mitt hjärta ropar efter dig?
Nästan skriker.
Saknar dig så.
Morfar, Jag älskar dig!