Till dig morfar.
Hej morfar, idag lyckades jag komma en hel halvtimme sent till gymnastiken, jag och Lovisa gick runt där uppe på galgberget och hoppades på att vi skulle hitta dem andra i klassen och efter 20 min så lyckades vi stöta på bla. Jennifer, Evin och Josephina!
Vädret här är hopplöst, jag önskar jag kunde gå bak i tiden så jag kunde vara på semester igen och umgås mer med dig. Jag ångrar att jag var ifrån hemmet så mycket, jag ångrar att jag inte stannade hemma med dig, jag ångrar att jag inte följde med dig på dans. Du älskade att dansa det vet jag, vi har några få bilder på dig när du dansar, och så har vi några andra på dig och mamma och på dig och dina vänner. Dem är så värdefulla för mig morfar vet du det? Jag ska göra canvas bilder och sätta upp dem i mitt rum♥
Vet du vad morfar? Jag mår bra även om jag mår dåligt för att du inte längre finns med mig eller jo det gör du men inte på samma sätt. Varje gång jag skriver till dig så får jag tårar i ögonen och en klump i halsen, jag håller mig så gott det går men ibland kommer det tårar i alla fall. Jag trivs jättebra med mina klasskompisar och jag trivs jättebra på skolan.
Mikaela drömde om dig inatt, hon drömde att du ville titta på tecknat på din soffa i köket. Hon frågade dig varför du lämnade oss och du hade svarat att du var tvungen, vadå tvungen morfar? Jag förstår inte:'( Du var så glad och du skrattade, när mikaela kramade om dig så sa du "mitt barn".
Det gör så ont att skriva allt det här, jag älskar dig morfar så himlahimla mycket♥
Nu ska jag ut och röka, jag vet att jag inte borde och att jag lovade dig att sluta. Jag ska men just nu är allt för jobbigt.
Vi hörs ikväll älskade du♥
