Dag 07 – Min bästa vän
Min älskade morfar, han var min bästa vän! Ingen annan var som honom. Han var mannen i mitt liv, han var den som sa till mig att den som sårar mig är inte ens värd min lillfinger nagel. Han skyddade mig. Han älskade mig. Han förlät mig om jag sa eller gjorde något dumt och ogenomtänkt. Han blev inte sur som mamma skulle bli om man gjorde något. Han var en lugn och fin man. Han var bäst! Han jobbade och slet in i det sista även om han ekonomiskt sätt inte behövde det. Han var en supergubbe, hovslagare, snickare, han var fan ta mig en allt i allo gubbe. Kunde han inte laga något så såg han till att skaffa fram det helt nytt. Han var en djurvän, en pappa, en morfar, en ängel!
Han var inte alltid bäst, han gjorde mycket dumt när mamma var liten. Men det fick han betala för och han vaknade och insåg allt han hade förlorat. Han vann det tillbaka och vårdade det väl. Det öde han fick önskar jag inte min värsta fiende. För fan den dagen jag får tag på dig. Du som slutade min morfars liv på ett vedervärdigt sätt. Du som smutsade ner dina händer för pengar. Du som också sedan hade mage att utpressa efter att han hade lagts i marken och blivit övertäckt med jord. Du som jag hoppas får betala för det du gjort. Du som inte gjort det bara en gång utan TRE. Må råttor äta upp dig levande. Gud förbjude om jag ser dig någon gång. Gud förbjude....
Min Pavle♥
♥
